Regn & fotboll
Jag bor i Växjö. Det regnar. Välkommen kära höst. Är det så här det ska se ut fram tills det börjar snöa ? Jag kommer bli ett levande russin. Kom ju hem som en dränkt katt igår efter första träningen med F-01. Och idag vräker det ner.
Träningen ja, den va kul, fast en del barn trodde väl att jag va elak när jag sa att jag inte var lika snäll som deras hjälptränare. Men jag är ju snäll. Jag är jättesnäll. Eller? Jag klarar bara inte av daltande med barn och sport. Ska det va så ska det va. Den första tiden blir det antagligen hårdhandskarna som gäller. Nya regler, ny tränare, nytt träningsupplägg. Men, jag har ju lyckats förut. Och jag ska lyckas igen. Hör ni det? JAG SKA LYCKAS IGEN! Nu kanske det låter som om jag ska ta över världen, men det ska jag inte. Jag ska bara hjälpa ett gäng tjejer att utvecklas inom fotbollen och som personer, för man utvecklas på båda sätten. Och jag ska antagligen få mer erfarenhet och få fortsätta min ledarutbildning i den här föreningen. Jag tycker allt känns jätteroligt. Det är ju sånt som jag vill hålla på med. Om jag kunde så skulle jag vilja bli tränare på heltid. Att bara få vara tränare. Tänk vilket härligt liv. Det va lite roligt igår med, för en av tjejerna frågade om dom skulle bli bättre. Och en av dom som har varit ledare förut sa att, jaa, det kommer ni bli. Och det kändes skönt, men det kändes som en diss till de två yngre tjejer som har haft träningen förut. Men dom är bara 16-17 år. Jag förstår om det är tufft. Jag började när jag va 16, men jag älskade det. Det kändes nästan som om jag va född till det. Men jag ska försöka hjälpa dom tjejerna så mycket jag kan med. Dela med mig av mina erfarenheter. Men jag längtar, längtar som f*n! Och det här kanske blir en bra nystart för mig. Jag tror jag behöver just det här för att orka med. För att orka vara mig. För att helt enkelt vara mig.
För övrigt så händer det inte mycket. Det är lördag och jag är extremt uttråkad.
♥
Träningen ja, den va kul, fast en del barn trodde väl att jag va elak när jag sa att jag inte var lika snäll som deras hjälptränare. Men jag är ju snäll. Jag är jättesnäll. Eller? Jag klarar bara inte av daltande med barn och sport. Ska det va så ska det va. Den första tiden blir det antagligen hårdhandskarna som gäller. Nya regler, ny tränare, nytt träningsupplägg. Men, jag har ju lyckats förut. Och jag ska lyckas igen. Hör ni det? JAG SKA LYCKAS IGEN! Nu kanske det låter som om jag ska ta över världen, men det ska jag inte. Jag ska bara hjälpa ett gäng tjejer att utvecklas inom fotbollen och som personer, för man utvecklas på båda sätten. Och jag ska antagligen få mer erfarenhet och få fortsätta min ledarutbildning i den här föreningen. Jag tycker allt känns jätteroligt. Det är ju sånt som jag vill hålla på med. Om jag kunde så skulle jag vilja bli tränare på heltid. Att bara få vara tränare. Tänk vilket härligt liv. Det va lite roligt igår med, för en av tjejerna frågade om dom skulle bli bättre. Och en av dom som har varit ledare förut sa att, jaa, det kommer ni bli. Och det kändes skönt, men det kändes som en diss till de två yngre tjejer som har haft träningen förut. Men dom är bara 16-17 år. Jag förstår om det är tufft. Jag började när jag va 16, men jag älskade det. Det kändes nästan som om jag va född till det. Men jag ska försöka hjälpa dom tjejerna så mycket jag kan med. Dela med mig av mina erfarenheter. Men jag längtar, längtar som f*n! Och det här kanske blir en bra nystart för mig. Jag tror jag behöver just det här för att orka med. För att orka vara mig. För att helt enkelt vara mig.
För övrigt så händer det inte mycket. Det är lördag och jag är extremt uttråkad.
♥
Kommentarer
Trackback
