Emma

Jag har kommit fram till att jag har en enormt problem. Så här är det:

Jag älskar min stora sköna säng. Speciellt när jag får dela den med någon. Och ligga nära någon i sängen är mycket mysigt. Att ligga där själv ger mig dåliga känslor och det får mig bara att känna mig värdelös. Typ. Det kanske är därför jag sitter uppe så länge på kvällarna...

Nu problemet:
När jag sover själv klagar jag på att jag är ensam. När jag inte är själv så klagar jag på att jag inte kan sova. Jag ligger å kollar på klockan en gång i timmen och ligger antingen intryckt mot väggen eller på väg att ramla ur sängen.
Vad gör man då ? Vara själv och kunna bre ut sig hur man vill eller ha det mysigt men inte kunna sova så bra ?

På tisdag åker jag förövrigt till Kalmar för en liten "utbildning". Jag vet att Linn kommer bli jätteglad. Haha. Borta från typ tolv till sju. Men jag kanske lär mig något. ;P Ska fika med Jimmyboy också. Så slipper jag sitta i två timmar och vänta själv. Bara för att jag är en snål student som ville åka det biliigaste tåget som fanns. Haha. Blir dessutom billigt tåg på vägen hem. Jag är bra jag. :)

Nu ska jag snart hoppa ner i säng. Händer lite saker imorgon. Bäst att inte försova sig. :P